Träning, lämplighetstest och röntgen

Ja, det är vad som står på schemat för Nalas del framöver.
Träningarna drog igång igår, och enligt Husse gick det bra. Nala var nog glad över att "hennes" måndagar är tillbaka :)
Röntgen ska bokas in, Husse ska ringa till Norrtälje och fixa tid. Med lite tur så är det bara en dagsvända, beroende på vilken tid på dagen man får förstås.
Och så tyckte Linda på räddningshundsklubben att Nala skulle åka med nästa gång det ordnas lämplighetstest för sökhundar i Finland. Hon tyckte Nala var redo för det. Vad exakt dom gör på det testet vet nog Gulle bättre än mig, finns även länk på klubbens hemsidan men den funkar inte. Tror det gäller ruinsök iaf.

Och på lördag är det Djurens Dag på torget i stan, eventuellt ska Nala och Husse vara med där och bli påpetade och klappade. Mest Nala då kanske.
Och så är det ju utställningen i september då förstås.

MH och stolt husse

Husse var över till Sverige på MH nyligen. Det var en mycket stolt ägare som ringde och meddelade resultat! Hon hade tydligen imponerat på testledaren och Husse hade även fått erbjudande om att byta henne mot två andra rottisar, en riktigt bra brukshundstyp är hon tydligen :) MH protokoll har uppfödar-Madde lagt upp. (Arwen är alltså Nalas "dopnamn".) Nästa är väl att få henne röntgad och så ska hon ställas ut i Eckerö i september.
I helgen var Husse och Nala även med och gick parad på Röda Kors-marknaden. Hela räddningshundsgänget var med. Nala var jätteduktig även där, gick så fint utan att stöka. Endast då hon såg mig och Filippa som hon blev lite ofokuserad. Och då dom tågat färdigt och stod samlade, så la sig Nala t.o.m ner, hon som brukar vara som en studsboll annars :P Även där blev gänget imponerade över hur hon mognat.
Sökträningarna sätter igång nu i augusti, beroende på lite hur varmt det är ute. Dom dagar det varit för varmt för promenader och liknande har Husse kört lydnadspass sent på kvällen istället.

Sammanfattning

Det finns så lite tid att skriva känns det som, alltid är det nåt som behöver göras. Men lite kort iaf:

-Det är sommaruppehåll med räddningsträningen. Så Husse tränar med Nala på egen hand nu och då. De dagar det inte är för varmt dvs, då blir det massa badande istället.
-Provsvaren för rabiesantikroppar har kommit och passet är ifyllt, så nu är hon äntligen Sverigeklar. Om några helger är det MH-test. Borde inte vara några problem, den här damen är inte direkt lättskrämd. Fast det kan ju vara lite nytt och ovant förstås att först resa och sedan vara bland massa hundar på ett nytt ställe. Men vi håller på och övar lite smått på olika saker, även om man inte kan förbereda henne på allt.
-Vi tror även att fröken är skendräktig. Hon har varit lite hängig och dålig på att äta, samt bäddar och har hängtuttar :P Men det verkar släppa nu så sakta, så förhoppningsvis ska det inte vara nåt mer med det.



Det om Nala. Sen lite tråkiga saker igen, nu är nästa hund dålig. Min nakis Gordon mår inte alls bra. Han är visserligen nästan 10 år gammal och har haft hjärtfel i flera år. Men det går ju ändå inte att förbereda sig på såna tråkigheter. Plus att det bara är några månader sen Lexi vandrade vidare. Suck. Det här är det värsta med att ha djur.. Men han förtjänar att få gå på ett värdigt sätt, och inte behöva dö i hjärtattack eller lunginflammation. Så nu ska han få skämmas bort så länge han orkar med, och sedan är det dags för honom att återförenas med Lexi på dom evigt gröna ängarna..

Båt-tur

Mobilbilder

Rensade mobilen, här är två bilder på Nala.
Den här är från det att vi eldade sista rishögarna på tomten.

Och det här är taget igår, lilla Krakel Spektakel var supernöjd över att hon lärt sig hoppa upp på kanten och gå balansgång :P

Bilder, som utlovat

Lite bilder från i helgen på byggjobbare Nala. Inte världens bästa bildvinklar etc, men man får passa på de få stunder hon är stilla :P

Polishunden Oscar

I tidningen häromdagen fanns en artikel om polishunden Oscar. Magnus, som hundföraren heter, brukar vara med på räddningshundsträningarna, och Husse är grymt imponerad av ekipaget. Husses mål är att Nala ska nå upp till samma nivå :P Men ett steg i taget kanske :)

Full fart

Det har inte blivit mycket skrivet, för nu är husbyggandet i full fart. Nala springer med och gräver upp pinnar och ser rätt nöjd ut. Men på kvällarna är hon så trött, så trött, haha. Hon är så duktig, hålls på tomten även fast det går folk längs grusvägen. Igår var det träning också, tyvärr har jag inte ens hunnit fråga Husse hur det gick. Hon har även hittat en ny vän i amstaffbebisen Filippa. För att inte tala om hur salig Filippa blir då hon ser att hennes idol Nala kommer på besök :) Nala är så försiktig även fast det är full fart i busandet.

Ska slänga upp några nya bilder så fort det finns tid och ork.

Idag fick Lexi vandra vidare till dom evigt gröna ängarna, där smärta inte existerar. Hon får springa runt och jaga rådjur utan att husse blir arg, simma hur mycket hon vill och leka med gamla och nya vänner. I dryga två år förgyllde hon vårt liv och lärde oss nya saker, men nu var det dags. Det skulle inte varit rättvist att låta henne halta runt på ben som var helt förstörda. Och titta på medan lillsyrran springer runt och har roligt.
Hon har det bra där hon är nu, det tror jag faktiskt. Och hon fick en fin dag att gå på. Men fy faen vad surt det känns..

28.01.07-08.05.09

Ha det bra nu älskade Lexi, matte och husse saknar dig! Nala med. Vi ses på andra sidan någon gång.

Länge sen sist igen. Det blir mer och mer utomhusgöra då vädret bara blir finare och finare.
Nala växer fortfarande så det knakar, och efter senaste löpet har hon lugnat sig massor. Träningarna går bättre för var gång, så hon är en riktig pärla lilla Nala :)

Lexi är sämre igen däremot. Hon har varit stel och så en tid, och nu haltar hon ordentligt. Hoppar på bara tre ben mellan varven. Så imorgon blir det veterinär igen. Få se vad dom säger denna gång. Tyvärr är det ju så att vi så småningom måste ta ett slutgiltigt beslut gällande Lexi. Det är inget liv för henne att bara ligga still och dessutom ha ont, det är bara själviskt att hålla kvar henne då man ser hur hon vantrivs och lider. Så hon lever på lånad tid, det har hon gjort i över ett år nu. Självklart hoppas man på ett mirakel. Men man måste ju vara realistisk också. En dag i taget helt enkelt. Men tungt är det.