Har varit sjuk idag. Det hade ju inte hundarna mycket respekt för så det har varit lite väl livat då man är sjuk. Så jag tröttnade, kastade hundarna i trunken, åkte iväg och köpte mellanmål. Sedan vidare till mina föräldrar, finns stora åkrar där. Tog hundarna ur bilen och släppte dem lösa. Kastade iväg en pinne, sen käkade jag mellanmål och sa inte ett ord åt dem. De sprang som vildar. Med jämna mellanrum kom någon av dem med pinnen tillbaka och jag kastade och sa inte ett ord. Nu är det Lexi och Nala som ligger framför spisen och är tysta. De sprang säkert en timme, FULL FART.
Längtar tills det blir ljusare kvällar att vi kan göra samma sak då. Då jag slutar jobba är det ju oftast mörkt redan. PLus att det finns rådjur till tusen runt om där. Och så kul ska vi inte ha att lexi o nala ska jaga rådjur tillsammans i mörkret...
torsdag 12 februari 2009
Lydnad, träningar och annat
Har inte tagit mig tid att skriva och har inte haft tid heller. Hundarna får ca 1 timme och 20 minuter motion om dagen så redan där försvinner en timme av kvällarna. Nala behöver verkligen röra sig det minimum varje dag annars är det cirkus. Utöver det får hon springa lös ute på gården om jag är ute och grejar med något. Så hon trivs. :)
Hon verkar äntligen slutat tugga sönder saker... Eller ja nästan. Men sockar, bia bäddar, trunken i min arbetsbil, tofflor, filtar. Värst var det första gångerna hon blev ensam med lexi hemma. Har haft henne på jobb så mycket som möjligt. Men nu är det några veckor hon inte kan vara med så mycket pga av det målas i huset vi bygger. MÅlarna blir så ledsna om det är hundhår i färgen ;)
Men hon har tagit det med ro. Har aktiverat henne med lydnad på kvällarna och motionen. Så hon har varit "lugn" ändå. Däremot har Lexi fått någon ide om att hon ska tugga sönder saker nu också. Då man kommer hem från jobb kan det ligga 8 dagstidningar sönder tuggade utspridda i vardagsrummet. Hon som aldrig förstört eller tuggat. Det blir väl bättre. Nala har ju trots allt inte bott här mera än 3 månader ännu.
Träningarna har fungerat bra med själva sökdelen. Har kört dragare med henne och även sökt med henne i lina, att hon lär sig att gå på vittring. Hon visar klart och tydligt om det är någon 20 meter in i skogen. Då hon visar släpper jag henne och hon hittar. Detta just för att hon ska lära sig använda näsan mera än synen.
Lydnaden är en historia för sig, hemma utomhus eller var som helst funkar lydnaden så bra. Men där med alla hundar så blir det konflikt mellan mig och Nala. Vi börjar alltid med fotgående att alla får kontakt. Det fungerar bra. Sen är plats sitt eller ligg. Det är som bortblåst, istället börjar hon bita mig i händer, armar, ben eller ja överallt. Sist bet hon hål i ett finger åt mig. Men jag bryr mig inte om det. Höjer rösten och verkligen sätter henne med kraft, det är ju ingen lekskola vi sysslar med. Det är en protest. EFter det har det gått bättre, men inte helt 100 procent. Men det behövs ett tydligt "NU RÄCKER DET" innan poletten trillar ner.
Får mycket beröm över sök delen iaf, jag behöver ju inte jobba upp fart på henne. Utan snarare bromsa att det inte går för fort. Vi har haft flera hundar som vart likadana med lydnaden. Fungerar bra hemma, dåligt på träning. Men det ger sig efter en tid, bara jag är konsekvent.
Jag är nöjd Lexi är piggare, Nala är glad och nöjd.
Hon verkar äntligen slutat tugga sönder saker... Eller ja nästan. Men sockar, bia bäddar, trunken i min arbetsbil, tofflor, filtar. Värst var det första gångerna hon blev ensam med lexi hemma. Har haft henne på jobb så mycket som möjligt. Men nu är det några veckor hon inte kan vara med så mycket pga av det målas i huset vi bygger. MÅlarna blir så ledsna om det är hundhår i färgen ;)
Men hon har tagit det med ro. Har aktiverat henne med lydnad på kvällarna och motionen. Så hon har varit "lugn" ändå. Däremot har Lexi fått någon ide om att hon ska tugga sönder saker nu också. Då man kommer hem från jobb kan det ligga 8 dagstidningar sönder tuggade utspridda i vardagsrummet. Hon som aldrig förstört eller tuggat. Det blir väl bättre. Nala har ju trots allt inte bott här mera än 3 månader ännu.
Träningarna har fungerat bra med själva sökdelen. Har kört dragare med henne och även sökt med henne i lina, att hon lär sig att gå på vittring. Hon visar klart och tydligt om det är någon 20 meter in i skogen. Då hon visar släpper jag henne och hon hittar. Detta just för att hon ska lära sig använda näsan mera än synen.
Lydnaden är en historia för sig, hemma utomhus eller var som helst funkar lydnaden så bra. Men där med alla hundar så blir det konflikt mellan mig och Nala. Vi börjar alltid med fotgående att alla får kontakt. Det fungerar bra. Sen är plats sitt eller ligg. Det är som bortblåst, istället börjar hon bita mig i händer, armar, ben eller ja överallt. Sist bet hon hål i ett finger åt mig. Men jag bryr mig inte om det. Höjer rösten och verkligen sätter henne med kraft, det är ju ingen lekskola vi sysslar med. Det är en protest. EFter det har det gått bättre, men inte helt 100 procent. Men det behövs ett tydligt "NU RÄCKER DET" innan poletten trillar ner.
Får mycket beröm över sök delen iaf, jag behöver ju inte jobba upp fart på henne. Utan snarare bromsa att det inte går för fort. Vi har haft flera hundar som vart likadana med lydnaden. Fungerar bra hemma, dåligt på träning. Men det ger sig efter en tid, bara jag är konsekvent.
Jag är nöjd Lexi är piggare, Nala är glad och nöjd.
fredag 6 februari 2009
Hipp hurra
Idag är ingen vanlig dag, för idag är Nalas födelsedag! Hipphipphurraaa! Dagen till ära har matte tagit finfina bilder (titta INTE på skitiga golvet!) , och så ska hon dessutom få kyckling och ris till middag (och sista dosen maskkur, haha.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
