fredag 5 december 2008

Sömnlöst

Det blev dåligt med sömn inatt, åtminstone för min och Nalas del. Lexi och Husse snarkade ikapp nästan hela natten ;) Men Nala försökte smyga upp i min sida av sängen, hon tyckte att det var totalt korkat av oss att tvinga henne sova på golvet. Sånt gör inte jag, tycktes hon säga. Så varje gång jag nästan slumrat in, kände jag nåt som försökte smyga upp i fotändan. Söthund. Tur att det var mörkt, annars hade jag inte kunnat motstå hundögonen tror jag :) Men jag tänker på leriga hundar, och hundar som varit ute och rumlat bland fästingarna, och sen går det lättare att jaga ner dom på golvet. Med min fästingfobi skulle det inte fungera att sova med djuren, t.o.m katterna fick snällt hållas borta i somras då dom sprang ute. Men hon såg hemskt ynklig ut då hon låg på sin filt.
Imorse var det alltså segare än sirap att komma upp ur sängen. Tjejerna tittade lite halvförvånat på varann, och burrade lite. Men tror det mest var Lexis morgontrötthet som visade sig, för väl på nedrevåningen började hon fåna sig och bjuda upp till bus. Lilla knäppis, haha :) Nala såg mest förvånad ut, jäkla kompis att ha humörsvängningar tyckte hon nog. Idag blir det ännu mer terapi i bilen eftersom Husse måste in till stan och ordna försäkring och lite annat.
Jag vågar mig på att vara försiktigt optimistisk, till 90% har det som sagt gått väldigt bra. Vi får hålla tummarna för att det bara blir bättre. Men den här helgen tänkte vi försöka hålla oss hemma, eller iallafall låta hundarna vänta i bilen ifall vi hälsar på hos nån. Vi tänkte att det kan vara bra om Nala hinner lära känna oss innan hon ska lära känna en massa andra.
Husse ringde för övrigt nyss och berättade att det var fullt bus därhemma. Damerna hade dragit igång lek på riktigt. Lexi kanske behövde sova på saken en natt ;) Så det känns kanska lugnande. Blir nog bra det här.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan. Jag har väll skämt bort henne. Men hon brukar gå ner när jag lägger täcket på henne.Va roligt att det värkar funka mellam Lexi och Nala. HÄr hemma är det tom.Promenader är väldig lungna och Kikko får lukta hur länge han vill på stolparna, ingen Nala som puttar bort han. Hoppas ni trivs med henne. Man smälter när man ser hennes ögon. Kram på er. Vi kommer följa bloggen. Krama lill tjejen från oss. Yvonne o Kikko

Ojsan sa...

Det är nog ingen fara, det är nog inte så kul att ligga i vår säng och trängas verkade det som efter ett par gånger :) Och hon hade ju sin egen filt uppe i sovrummet.
Förstår att det är tomt, vet ju själv hur det skulle vara om Lexi försvann. Men allt går jättebra och hon är så duktig fast allt är nytt. Så du kan vara stolt över henne :) Nala hälsar och kramar tillbaka!